Håller på att landa från en ganska lång flygning.
Det kanske är en mellanlandning, jag vet faktiskt inte.

Jobbet kännas långsamt, lite som att stanna efter några varv i en bergochdalbana.
Jag gömmer mig bakom vibrerande plast och önskar tystnad.

Jag låter tankarna regna ner på mig. Jag vill vara med mig själv, jobba själv, leka själv, finnas själv.

Jag vill andas själv, tänka själv.

Jag vill kittla mitt ludna inre, längesedan var det något som vågade sig in i bland de korallerna.

Det är skönt med lite musik utan någon stark personlig koppling, hjärnan får vila.
Jag vill inte sjunga, jag vill inte dansa, jag vill mest ingenting.

Då fungerar en mix på en timme bra, tiden går fort!
Sen kan tankarna flyga iväg igen.

…nu håller jag för ögonen i några timmar till.