Ho Chi Minhs kärna kallas fortfarande Saigon och i Saigon idag har det varit lite bökigt för mig.

Även om jag är väldigt så zen av mig så är det svårt att orka 100% i en stad som hela tiden petar på en.

“so dirty shoes 1 dollar mr?”

Ja verkligen, två små märken av stadsdamm.

“Spa massage one hour only 10 dollar?”

Om du måste sälja på mig massage på gatan så känns det inte så avslappnande som det borde vara.

“Hey hey, white man, where you from? Where do you want to go? You need help”

Nej jag är ok. Jag knatar bara runt. Och ja, jag har redan sett det du vill ta mig till. Det är 500 meter, även om jag är trött så kan jag gå så långt.

…Och då har jag inte ens varit omkring marknader där folk ganska förväntat försöker sälja på en saker.

Det är väl bara så det är ibland. Sen gjorde jag tabben att mitt på dagen försöka mig på en stadstur på några timmar med ryggsäck på. SVETT var resultatet.

Jag har bra lokalsinne men i den här staden blir jag lite förvirrad. Det händer mycket hela tiden och skotrar svischar omkring. Stannar du för att orientera dig, ja då är folk på dig. Det blir svårt att processa allt. Jag tycker också det är svårt att veta vilka ställen som är ok att käka på. Visst jag kan följa en guide, eller tripadvisor men det hjälper inte när jag faktiskt inte ens hittar till stället :p

Jag lyckades se lite balla saker i alla fall. I översta bilden står Trang Hung Dao (besegrade mongolerna) och pekar ut över vattnet, till en bakgrund av av Bitexo Financial tower å några fina hotell.

Å här har vi People’s Comittee Building. Jag vet ej va de gör där inne 😀

Å så en bonus. Från igår. Prickarna på den upplysta väggen är geckos 😉

Å så min utsikt från hotellet, eller från hotellets lilla balkong på min våning.

Snart ska jag i alla fall ut igen. Ut i hetsen. Men denna gång utan rygga och med mål att käka och hitta nåt nice ställe att ta en öl på.