En stund bodde jag med två franska tjejer och en äldre vietnamesiska. De har nu gått av. De tyckte det var lite galet med 17 timmar på ett tåg 😉
Eller vietnamesiskan pratade inget så där vet ja inte.

Well. Svårt att sova hade jag. Tåget dunkar och låter och så är det fuktigt som vanligt.

En chokladbit och en banan blev det till frukost. Jag gjorde ett tappert försök med att hitta något vettigt att ha med mig. Men det blev bara kakor och sånt.

Tågpersonalen verkar inte kunna så bra engelska, jag blev därför lite orolig att inte veta var jag skulle av. Men eluttag och GPS på mobilen löste biffen 😉

……. Några timmar senare …….

De kunde lite engelska samt att tåget  ibland pratar om något av områdena eller regionerna vi stannar vid.

Jag har nu bekantat mig med en riktig vietnames som bor i Da Nang, dit jag åker. Vi ska käka nåt när vi väl är där 🙂

Sen ska jag försöka gå typ 1km med min feta väska i tokvärmen och sömnbrist i jakt på mitt hotell. Det blir spännande!

Stay tuned!

………. några fler timmar sen ……….

Det fanns inga problem. Som vanligt!
De ropade ut ganska tydligt att Danang var nästa station. Samt att en konduktör kom in i hytten och sa att det var dags för Danang.
Men den största tryggheten fick jag egentligen via min nya vän 🙂

Tågresan var som sagt tröttsam (bara 17h lång) men väldigt trevlig socialt… och så var den fönstervänlig 😀

Chillin’