Det är Fredag kväll, vad gör man! Jo man festar håååårt!
Eller så sitter man hemma och läser hela dagen och inspireras och gråter lite (lägg till en smiley där som ler så hänger du med i hur tårarna egentligen inte handlar om nedstämdhet). Låten, och Antony drar fram ens djupaste känslor.
Mr. Muscle forcing bursting
Stingy thingy into little me, me, me
But just “ripple” said the cripple
As my jaw dropped to the ground
Smile smile
It’s true I always wanted love to be
Hurtful
And it’s true I always wanted love to be
Filled with pain
And bruises
Yes, so Cripple-Pig was happy
Screamed ” I just compeletely love you!
And there’s no rhyme or reason
I’m changing like the seasons
Watch! I’ll even cut off my finger
It will grow back like a Starfish!
It will grow back like a Starfish!
It will grow back like a Starfish!”
Mr. Muscle, gazing boredly
And he checking time did punch me
And I sighed and bleeded like a windfall
Happy bleedy, happy bruisy
I am very happy
So please hit me
I am very happy
So please hurt me
I am very happy
So please hit me
I am very very happy
So come on hurt me
I’ll grow back like a Starfish
I’ll grow back like a Starfish
I’ll grow back like a Starfish
I’ll grow back like a Starfish
I’ll grow back like a Starfish
I’ll grow back like a Starfish
I’ll grow back like a Starfish
I’ll grow back like a Starfish
Like a Starfish…
Och apropå musik, jag skrev en liten sak idag… som jag kanske vågar posta snart 🙂