Tid läker förvisso ytliga sår.
Vi blir inte ständigt påminda om det underliggande när det ytliga är läkt.
Det hjälper oss att ta oss vidare med våra liv.
Men på insidan är det ändå trasigt.
Det krävs arbete för att reparera det.
Det krävs något som tid ej kan ge.
Det krävs människor.
Människor som tar ansvar och vågar erkänna brister.
Det är människor som skapar de sår som tiden ej kan läka.
Det är därför människor är de enda som kan läka dessa sår.
Det kan däremot inte vara vilka människor som helst.
Reparationen måste ske av de som också bidrog till såren.
