Andra dagen i Hanoi blev mycket bättre. Jag kontaktade två företag med guidade turer i staden kvällen innan. De svarade snabbt och den ena hade tid. Det blev Hanoi Scooter Tours.

Mycker mat blev det och god mat!
Tyvärr orkar jag inte förklara allt nu men den sista bilden där är äggkaffe 😀 Asgott!

Min guide var en 22årig tjej, Hiem, hon tog mig runt i staden och kombinerade sightseeing med mat. Väldigt nice kombination, speciellt om man vant sig med trafiken 🙂

Hiem var trevlig, snäll och väldigt hjälpsam. Hon skutsade mig till ett ställe där jag kunde köpa lite specialte som jag letat efter t.ex. 🙂

När jag berättade om mina strapatser för hotellet dagwn efter vis frukosten insåg jag att kag faktiskt betalat för ett fancy hotell 😀 Jag hade tydligen tillgång till en guidning utan extra kostnad. Men nu är det som det är 😉 Jag är lite osmidig ibland hah.

Pho med äggmacka blev det till frukost på en takrestaurang som hotellet hade 😉 Ensam i restaurangen var jag, drt kändes lite knas men jag hade i alla fall tid att bekanta mig med ägaren som var en hyvens kille. De skutsade mig med scooter efter detta till busstationen och hjälpte mig med biljetter till Cat Ba. De försäkrade sig verlligen om att jag skulle hinna och komma rätt.

Dagen innan hade de sagt att det kostade 50k vnd extra… så jag blev liksom lite på min vakt. Jag fick känslan att de ville sälja på mig grejer. Men jag had fel. Eller så smälte jag dem med min snällhet 😀 Vi säger så va?

Also jag ska tydligen bli rik. För det är vad smilgropar betyder.
Also2 jag blev kallad handsome av en äldre dam!
Also3 jag kanske råkade göra Hiem mer vidskeplig än vad viet vietnamesiser är, jag berättade om att nycklar ger otur om de ligger på bordet… då tog gon bort dem direkt 😀

Hue till Hanoi är målet. På stationen började jag prata med några som också skulle till Hanoi. Lite kul är det. Idag är jag taggad på att träffa folk, att socialisera… men så här ser det ut

Ensam i en hytt för 6 pers. Well well. De missar skönsång till Mumford and sons.

😀

Jag har till och med traskat omkring och försökt hitta nån själ att störa 😉 men det är många vagnar och jag vill inte gå långt bort ifrån min. Jag kanske tar ett försök till snart. Om inget annat så ska jag se om jag kan hitta de jag pratade med innan… när resan är klar. Om 10 timmar 🙂

Jag har inte lyckats göra annat än att planera idag. Att läsa på om Hanoi är mest irriterande än något annat. Jag har försökt att få klarhet i vad jag vill göra i 10 dagar framöver. En hotellbokning på Cat Ba blev det i alla fall. Därifrån försöker jag mig på en båttur över åtminstone en natt vilket följs av några dagar till i Hanoi innan det blir en flygning till Chang Mai i Thailand.

Jag landade i Hanoi kl 05:30 med tåget. Jag lyckades faktiskt med att sova någon timme denna gång, hard beds var inga problem för mig. Det låter värre än vad det är. Det värsta var en mus som sprang omkring på golvet, men den gjorde sin visit kort.

Jag landade i alla fall och blev direkt uppraggad av en taxikille. Jag frågade vilket taxibolag han körde för men han svarade bara “no problem, metered taxi”. Aja, vi får väl se tänkte jag och körde på det. Kaos på tågstationen var det med taxis ändå. Det hade kunnat gå mycket värre än vad det gick.

Han körde en ny variant, han tog min väska och satte den i framsätet… och sen flyttade han fram sätet lite också, allt för att dölja mätaren. Jag pallade inte bråka så jag lät det gå. Men jag visste ju också vad han försökte med. Så när vi hade anlänt till mitt hotell visade det sig mycket riktigt ha varit en shady dude. 352.000 vnd ville han ha. En sådan resa brukar normalt kosta runt 100.000 så jag sa emot och pekade mot väskan så att han skulle förstå att jag visste vad han hade gjort. Han spelade bara dum och sa “Vietnamese dong, not dollar, cheap”. Jag svarade att jag vet det och att jag åkt mycket taxi. Jag sa att han bara skulle få halva och att jag brukar få betala just runt 100.000. Då började han inse att jag inte tänkte betala 350.000 och så sa han 200.000. Jag hade en 200.000 lapp i plånboken så det fick duga.

Myyyycket sånt fiffel är det tyvärr i Hanoi. Drygt måste det vara för nån som reser till Hanoi som första stopp.

Jag kom till hotellet och till min glädje hade jag fått mitt rum upograderat till en svit. “Lucky man” sa han och ja. Hela resan har jag haft bra tur :). Jag missade däremot frukosten men jag åt en cup noodle jag hade kvar.

Nu sitter jag på ett ställe rekommenderat av Lonley Planet. Tyvärr inte världens bästa. Highway 4, lite speciella drinkar finns det och maten är lite rolig. Men den sauterade grodan jag ville ha var slut. Samt fisken.

Det blev kyckling sauterad i mangosås eller liknande. Såsen var god. Till det en Highway 4 specialris..blandning. Torrt ris med lite grönsaker å småbitar av kyckling. Ölen var det bästa. En Saigon Export.

Jag blir mer och mer irriterad på boken. Den är bra på generell information, men när det gäller lite off beaten tracks (och då handlar det inte ens om mycket off beaten) då blir man mest bara förvirrad. Nästan som att de bara copy pasteat massa info. Kartorna är under all kritik och de är uppdelade ologiskt. Den stora karta man får över Hanoi och Ho Chi Minh var inte till mycket hjälp. Enda vettiga gången de hjälpt mig var då jag behövde peka ut något åt en person. Problemet med kartorna är att de är alldeles för generella och flera gator är inte ens med. Hoi An kartan var absolut sämst. Allt var fel där. Gator, sevärdheter m.m. Äeej det är tur att jag har TripAdvisor och GPS på mobilen istället.

TripAdvisor har nu pekat ut ett ballt fik med äggkaffe. Kl är 20, jag vet inte om det är öppet men jag kan reka i alla fall 😀 Annars tar jag bara en promenad runt sjön här och så får det bli ett ok avslut på denna långa planeringsdag!

Det blev en Wonton soup och vegetariska vårrullar. Lite blandat kinesiskt och vietnamesiskt.

Fin utsikt hade jag i alla fall. Förutom vattnet och några båtar så fanns där  några britter som connectade med varandra. Men där satt jag och njöt bara. Såg min första råtta och blev biten av en myra (sånt as…).

Efter lunchen letade jag lite souvenirer och gick runt i olika butiker och frågade pris på tshirtar å sånt. Det varierade mellan 200k vnd och 70k vnd. Det sistnämnda fick det bli 😀 Jag gillar inte att pruta så om nån säger ett galet pris väljer jag istället nåt annat. And so I did! Det absolut bästa jag köpte kan ha varit jätteklyshigt, men en turpeng med mitt tecken, en tiger blev det. Det köpte jag med glädje utan att pruta i en liten pagoda på den japanska bron dom har här. Det krävs nämligen lite inträde dit så då känner nog inte försäljaren att han behöver hustla en. Fast ja.. alla hustlers i denna stad var vänliga 😉

VIETNAM. SÅ. SNÄLLT.

Sen blev det bilfärd till Hue. Jag har bilder på färden men inte tillgängliga nu. Jag slutför nämligen detta inlägg på tåget till Hanoi 😉

Men sjukt ballt var det med dimmiga skogsbevuxna berg! … jag vill ha mer tid i Vietnam, jag vill till bergen och till balla nationalparker. Men nu i regnssäsongen är det nog bäst att göra som jag gjort. Stadshoppa 🙂

Ååh jag var så nöjd med denna dag och med det originala inlägg jag hade. WordPress appen däremot fick för sig att krasha och kasta bort allt jag skrivit 😦

Hemligehten med Hue var i alla fall dess Old Town. Mycket pittoresk med småbutiker, caféer och liknande.

Insprängt bland detta fanns antika kungliga hus från olika tidsåldrar. Först trode jag inte att jag skulle ha tid med att se något här, eftersom det jag läst bara förvirrade mig om vad som var värt att se. Jag fokuserade inte på det helt enkelt, inte fanns någon fokus på det i Lonley Planet heller. Men det kanske var något underförstått som jag missade…

Oavsett så tog jag mig först till kungliga citadellet med hjälp av en cyclotaxi, jag kände mig bra dum där bland alla skotrar men jag sparade lite tid i alla fall.

Väl inne möttes jag av halvt upprustade ruiner med väldigt lite guidning och information. Men det gjorde mig inget. Det var bara skönt att få gå omkring där ostört.

Sjukt balla ruiner var det. Jag älskar överbevuxna ruiner!

Förvirrat traskade jag omkring tills jag med hjälp av en ny cyclotaxi hittade ett litet museum med kungliga attiraljer, mynt, vapen och utsmyckningar. Skorna skulle av och foto fick inte tas. Det var ett rejält gammalt sånt asiatiskt trähus.

Jag dealade lite med cyclokillen och vi kom öveverens om en liten tur i gamla staden så att jag skulle få se den kungliga familjens gård och självaste Ho Chi Minhs hus.

Ho Chi Minhs hus :

Ho ville inte bo flådigt 😉

En trevlig prick som försökte få mig att betala lite mer än överenskommet, men det tyckte inte jag (vi dealade väldigt vänskapligt) och så kom vi överens om att han skulle få lite mer i alla fall. Istället för 150.000 så fick han nära 160.000, han ville däremot ha 200.000 först 😉

Jag är väldigt nöjd över att ha tagit den extra turen, annars hade jag missat kärnan och lugnet i Hue!

Sen blev det matshopping, jag köpte cup noodles, vatten och nötter inför tågresan. Det blev bra. Därefter hittade jag till min nya favoritrestaurang i Hue (av 2 jag varit på :p). Banana Mango

Tjooo, mitt hotell 🙂

Jag har insett att Hue är ganska chill, om man kommer bort från huvudgatan.

Det räcker med att sätta sig på nån restaurang. Som jag gjorde nu, DMZ bar & restaurant. Vilket inte är ett genuint ställe alls men det är en chill stämning i alla fall. Vill man träffa andra västerlänningar så är det nog rätt ställe.
Till maten fick jag inga ätpinnar, such dissapoint. Men jag brydde mig inte om att fråga om några. Det var gott i alla fall.

Hitils har alla mina hotell varit mycket  bra. Detta var inte ett undantag. Mycket hjälpsam och trevlig personal. Eftersom jag lyckades slarva bort min tågbiljett fick jag skuts på en skoter till tågstationen för att köpa en ny. Tur var det för hon som sålde biljetterna på stationen var den segaste och mest ointresserade perosnen ever. För att få hennes uppmärksamhet krävdes det att min förare knackade på rutan. Knappt då brydde hon sig. Men hon kunde nog inte engelska och vem vet, hon kanske hade haft en dålig dag. Hon gav till och med tillbaka för lite pengar. Eller hon gav inte ens, hon bara viftade iväg dem mot mig.  Däremot handlade det om så lite så jag brydde mig inte. En biljett fick jag i alla fall 😉

Hue ölen var inte så speciell. Som jag nu sitter och förtär. Fyi.

Här sitter jag och fu derar. Hur kan en så liten stad ha så mycket ljud överallt?
…….

Jäklar vad mitt engagemang fluktuerar. Ena stunden är jag sjukt pepp på nåt och tänker att det är en bra idé, andra stunden är jag mer tillbakadragen. Whatever floats your boat I guess. Jag har i alla fall ingen som är irriterad på mig. Allt får gå i min egen takt 🙂
Det känns bra! Jag har aldrig varit och kommer aldrig vara den där megaextroverta killen som vill prata med allt och alla, fastän jag kan vara väldigt bekväm med att vara social. Jag känner bara inte att jag vill tvinga ut något ur mig själv. Det har fungerat bra hittills i alla fall.  När jag ser de andra som reser så ser jag inte mig själv i dem, jag är väldigt olik många av dem. Det är väldigt få som reser ensamma. Antigen är det par, två vänner, eller ett kill- eller tjejgäng. Aldrig blandade grupper. Det är lite konstigt faktiskt.

Idag fick bli en planeringsdag. Jag orkade inte engagera mig i att se saker. Jag begav mig bara ut på småpromenader och sen valde jag att avsluta kvällen med Day9 och “Mostly Walking” där Sean och två av hans spelutvecklarvänner spelar gamla spel. Fantastisk kul!

Det blev en snabbvisit till Hoi An. Staden som inte har någon flygplats eller tågstation. “The ancient town” som den också kallas.

En mycket fin stad. Grön, balla hus, balla tempel och pagodas. Fint vid vattnet och fint med alla lanternor i vattnet. Men väldigt turistfyllt. Däremot inte påfrestande som det kan vara på stora turistorter.

… det är tydligen en romantisk stad …

Här var till och med de jobbiga försäljarna ganska trevliga. Man kan väldigt lätt säga nej eller avböja inbjudan m.m. Bara någon enstaka är lite mer ihärdig och följer efter en lite. Men inte mer än det. Ingen tar på en fysiskt och ingen är egentligen otrevlig, ändå så ser man turister som beter sig som idioter. Usch.

Jag använde mest min riktiga kamera så ursäktar bildkvalitén, men det kanske jag inte behöver ursäkta längre.

Mina vänner från Ho Chi Minh city var målet här. Det var också därför jag inte bokade mer än en natt. Jag klämde liksom in det.

Jag kom fram när det redan var mörkt och till min förtjusning så hade jag tidigare kollat på fel hotell på kartan. Så mitt hotell var mycket mer centralt än jag trode från början. Det kändes bra i och med den korta tid jag skulle spendera där. Jag hittade mina vänner och vi tog en tur till en mysig familjerestaurang, en sån där man tar av sig skorna för man går liksom in i deras hem.

Det kändes bättre att vandra lite utanför kärnan. För redan nu börjar jag tycka att det kan bli för många turister. Européer får jag nog av i sverige liksom. Jag vill ha genuint Vietnam! Lite närmare det kom vi i alla fall.

Maten var fantastisk. Jag tog sauterad kyckling med citrongräs och ris. Till det tog vi vårrullar och friterade räkor. Om nom!

Det regnade rejält till och från men det var ganska mysigt. Regnet gör dig inte kall i alla fall. Inte heller är det töntigt pissduggregn som kanske är det sämsta vädret som nånsin uppfunnits, utan det är rejälla skurar.

Nu har jag inte skrivit nåt om själva sevärdheterna. Men äh, det är hela staden i sig som är det viktiga… fast inte där heller får ni veta nåt 😀

Jag är ingen turistguide!!! Tyst!